och ändå inte lyckats göra något vettigt...

Men såg Betner-showen på tv och tyckte till och med att han var bättre än när jag såg honom live...men bäst var att vi pausade tvn och inspirerade började prata om Olivia och Irmelin. Man pratar för sällan om sådant som är viktigt, och man reflekterar för sällan - livet bara snurrar på... Känner mig väldigt lyckligt lottad iallefall som har en man som kompletterar mig men ändå i allt väsentligt tycker som jag!! Hm...när man tittar på gamla bilder slås man av hur annorlunda det var när barnen var små - innan de hade konfronterats med dagis och könsroller, när Olvia kunde klä ut sig till SPINDELMANNO och Irmelin till racerförare utan att det var konstigt...Alltså det är inget fel på prinsessor, prinsessor regerar ju, de spelar hockey, räddar städer från drakar och friar till snygga prinsar, men det blir lite begränsad reportoar....alltså...alternativ är aldrig fel...

Vi kom fram till att Olivia ser ut som mig men är som Robert och Irmelin ser ut som Robert men är som jag...haha...Och att Irmelin kanske har fastnat i denna enorma trots och trilska som egentligen inte är hon för att hon helt enkelt vill ha mer uppmärksamhet....blir så lätt att lilltjejen bara "hänger med"...Och Olivia får allt beröm för att hon är duktig i skolan, på simskola, på att rita, på att sy, på dataspel osv.. Irmelin verkar vara överlägsen O i samma ålder vad gäller motorik (skridskoåkning, cykla och dansa) och vad gäller måte matte och språk. Hon har en förståelse redan för plus och minus och realationer och hon är på väg att knäcka "skriv-koden". Hon jobbar för fullt med att försöka bilda nya ord med bokstäverna i sitt namn och häromdagen skrev hon Olivia helt på eget bevåg! Hon är faktiskt bara 4 år...ibland glömmer man det....Och när jag var 4 år så lärde jag mig läsa och skriva, så jag ska nog ägna lite tid åt min prinsessa i helgen...hon tycker det är spännande med ord!! Åååå 16 dagars ledighet med mina små, äntligen, vi behöver det!!! (Jag skall jobba 2 dagar emellan, men det "räknas inte", de är lediga...) =) GOD JUL!!

Jag stod där man hänger av sig kappan och väntade på Robert som stod i toalettkö - därifrån har man fri insyn till köket och jag kunde ju inte låta bli att kika....hmm...matlagningen är "rustik" vill jag lova...såg inget jag kommer att må illa av, men det märks att detta inte är ett kök som det är meningen att man ska titta in i....En odiskad plåt stod på grillen och höll på att fatta eld...på en hylla ovanför spisen stod odiskade traktörpannor som återanvändes...kocken hade köksredskap i bakfickan, vilket lämnade ett fint tomatavtryck...när de torkade av såssspill på tallrikskanten använde de inte en handduk utan fingret....

Men mumsig mat blir det!

Det har varit en parodi den här hösten och vintern...Tjejerna blev förkylda någongång i september och de verkar aldrig ha blivit bra sen dess....

Nu har Irmelin feber och ont i mage och huvud - hon har varit dålig hela dagen och sov ett pra timmar på eftermiddagen, men nu ikväll verkade hon helt återställd, hoppade i min säng och babblade som vanligt, men tog precis tempen....38,9....suck...

Olivia är också ett ynk - jag skulle klippa hennes nagalar och lyckades nypa henne i fingertoppen....det gör ju så ont i fingrarna, och Olivias smärttröskel är dessutom inte som andras riktigt....

Kompisen Nora var här idag - vi har varit på julmarknad och bakat lussekatter och de har haft det supermysigt - de två bråkar nästan aldrig, omväxlande jämfört med O och I:s ständiga kamp... Och nästa lördag skall Olivia sova över hos henne....mysigt och bra att de håller kontakten så tätt, för de går ju inte på samma skola.

Vi skulle handla några julklappar idag hade vi bestämt, och precis när vi är på väg så ringer Olivias kompis mamma och frågar om Olivia och Irmelin vill komma dit och leka!! Vilken perfekt tajming - in till stan och skaffar alla julklappar till tjejerna!! efter denna bedrift tyckte vi att vi också skulle unna oss lite julstämning på något trevligt ställe...och vad blir det..om inte Milano...känns som om jag är där LITE för ofta, men å andra sidan - de hade bytt 5 rätter på menyn (!). Åt en helt sagolik pasta - kuddar fyllda med karljohanssvamp, simmande i en underbar gräddsås - härligheten toppad med tryffel som doftade vansinnigt gott! Till det 2 stora glas Merlot, MUMS!...jul och jul...vinet var ju rött, och jag såg en julstjärna i fönstret på restaurangen mittimot faktiskt...

Vi kom överens om att den riktiga julstämingen nog hellre hittades på en riktig engelsk, kitchig pub, men hann inte med att prova det...Kanske nästa lördag??

Skåda nedan barnens konstverk - luciagranen kom upp från källaren tillslut, och nu ni håller jag på och röjer köksskåp!!

inte fysiskt trött, utan bara så totalt LESS. Känner inte för någonting...det är hemskt, för idag är det lucia, och jag har inte bakat lussebullar än i år, har inte tagit upp tjejernas lucia-gran från källaren och har inte heller julstädat deras rum....inte städat huset heller, fast det är städ-dag idag...får försöka ta igen det i helgen... Känner mig ledsen inombords, åt inget särskilt...kanske stryker dementorer runt knutarna...

hade vi en "incident" med båten...Ankaret lossade och båten slog i klippan, mitt i natten....vi höll på och slet i flera timmar, båda trillade i plurret och det var allmänt kaos. Nu är det en rolig historia, men DÅ var jag rädd för mitt liv! Efter att vi lyckats förankra var jag uppjagad och trodde alrig jag skulle somna, då lade jag mig bredvid Irmelin som reste sig upp och sa -"mamma krockade båten med berget?"

- Ja,svarade jag.

- "gick båten sönder - eller inte?"

-inte, sa jag..

"då så" och så lade hon sig ner och sov den allra ljuvligaste, lugna sömn....

Kom på en skön sak som Irmelin sa en morgon. Varje måndag och onsdag lämnar jag tjejerna på dagis och skola. Irmelin följer med och lämnar Olivia tvärs över gatan och sedan promenerar vi till hennes dagis.

Den här morgonen hade vi lite bråttom, och när jag lämna Olivia så sa jag " jag vinkar i fönstret", men när jag kom nerför trappan hade jag redan glömt det och gick med Irmelin mot dagis åt andra hållet, inte förbi fönstret..

När vi nästan var framme vid dagis slog det mig som ett hammarsslag i huvudet "JAG GLÖMDE VINKA!!!""  Ångesten slog till direkt, jag såg framför mig hur Olivia satt där i fönstret och väntade och väntade... Men som vanligt kunde Irmelin lindra min ångest..: Äsch mamma, man klarar sig väl utan vink? du glömde att krama henne hejdå också? - NEJ det gjorde jag INTE! - Ja men dåså, man BEHÖVER väl inget vink??

Något senare står samma Irmelin vid dagis "vinkhörna" och ropar - Mamma, en kram till, mamma, vi har inte pussats, mamma inte gå än, du måste VINKA!!

saker och ting händer med en när man blir gammal...

jag blir mer och mer höjdrädd för varje år

jag får lättare att gråta åt allt möjligt på tvn för att man lever sig in i andra människors känslor, eller blir allmänt rörd...

jag får lättare att börja böla åt ALLT som på något sätt har med barn att göra..

jag får gråa hår

OCH

jag gillar julen alltmer för varje år...

jag har gått från att vara "GRINCHEN" (enligt min man) till att vara mimmi pigg...idag var det första advent och det har varit en helt underbar helg! Tittat på julskyltningen på NK, lyssnat på adventssånger i kyrkan (visserligen bara 10 minuter innan Olivia fick host.atack, men ändå..),

fikat lussebullar och glögg tillsammans med la famiglia i vasastan, pyntat hemma, julpysslat med tjejerna, ritat julkort i datorn, ätit god middag och druckit julöl med la famiglia hemma hos oss, tittat på julkalendern, öppnat chokladkalender och bara myst tillsammans...

Vi var också en sväng till Hässelby museum och såg ett supergammalt kort på vårt hus!!

La famiglia - är för de som inte vet mitt namn på min "utökade familj" - dvs. Roberts föräldrar, syskon och respektive som vi umgås mycket med.

GOD JUL!