mitt i vintern - det var riktig vinter, kallt, snö och is ni vet.

Jag gick som vanligt hem till min bästa kompis, hon bodde på samma gata som jag och jag gick hem till henne nästan varje dag. När jag kommer till hennes hus ser jag att hon sitter med bara tunna kläder på sig på farstukvisten och tittar ut i rymden.

-Varför sitter du här? Frågade jag.

- Jo, jag känner mig så ledsen. Ibland när jag känner mig ledsen så går jag ut och sätter mig i kylan, för sen när jag går in och blir varm så blir jag lite gladare igen.

Det var det sorgligaste jag har hört tror jag...och jag brukar tänka på tipset när jag själv är nere...tyvärr brukar det inte vara så lätt att bli glad igen...

Hanna älskling om du läser det här - jag hoppas att du är lycklig och aldrig behöver frysa mer för att bli glad åt värmen...